Lagom salongsberusad, god & glad.

Shit happpens, idag var vi bjudna på middag. Eftersom jag fått kortisonsprutor i båda armarna fick jag inte köra hem, vilket öppnade mjlighetensdörr till päron & cognacslikör. Giftigt gott!
Många som jag har frågat, -"Vad skulle du vilja bli om du fick välja idag vid pensionen?" har överaskande svarat samma sak som jag gjort fram till nu.
Hur kommer det sig?
Själv skulle jag velat tetsta andra banor än vad jag idag beträder....

Vad skulle du vilja?

En orörlig framtid

Samsung 256GB SSD is highest-performing in industry - SlashGear

En av de saker som alltid har strulat är hårddiskar. Äntligen är ett alternativ till dessa känsliga finmekaniska enheter på väg att bli verklighet. Kan de bara lyckas få till det med antalet läsningar/skrivningar som SSD klarar av så är det ännu bättre.

Till nästa gång

Lasse

Jag tycker om att hitta nya saker, sånt jag inte läst eller sett minst 100 gånger innan. Samma sak gäller mitt surfande på nätet. Statiska bokmärken eller siter som hela tiden har samma budskap och aldrig uppdateras slutar att intressera tämligen fort. Om du är som jag kanske du tycker att detta kan vara ett spännande tillägg till din surfning: Stumble Upon. Du ställer in vilka huvudområden som intresserar dig, klickar på en knapp i webbläsaren och, voila, du skickas iväg till en site som handlar om något som intresserar dig. Att tappa bort några timmar framför datorn i frenetiskt Stumblande är inte bara lätt, det är ofrånkomligt.

//Till nästa gång

Lasse

IP adresser och hemmanätverk

I tidningarna möts man idag av domedagsbesked, -IP adresserna håller på att ta slut!.

Det är nu en sanning med modifikation, i begynnelsen var IP d.v.s ett (telefonnummer) som varje dator använde för att koppla upp sig mot Internet och interna nätverk. (Ja, jag hoppar över hela Netbios och windowslösningarna och riktar enbart in mig på IP idag). Den nummerserien som användes hade visseligen begränsningar men i känd anda från datorernas tidiga era, - Vem behöver någonsin mer än detta? Så brydde man sig inte så mycket om det.

Idag använder nästan alla en nummer serie som består av 4 siffergrupper. Varje grupp kan ha ett värde av 0 till 255. Exempel: 123.234.123.234. Enkelt eller hur? Om jag ska vara riktigt ärlig så förstod jag heller inget av detta i början. Men var och en kan kanske förstå att det bara finns ett visst antal nummer att använda om man räknar från 0.0.0.0 till 255.255.255.255. Denna nummerserie kallas på IT språk: IP version 4. Men det finns även en IP ver 6 som är tänkt att råda bot på nummerbristen. Det skall jag inte skriva mer om idag, kanske senare.

Men OK, hur berör detta mig som hemmaanvändare?

Det enkla svaret är: Inte ett smack!

Men adresserna höll ju på att ta slut?

Ja, på Internet men inte hemma hos dig. Det finns i det här systemet vissa nummerserier som är reserverade för interna nätverk. Både företag och du använder dem. Bl.a så är nummerserien 10.x.x.x och 192.168.x.x reserverade och används inte på Internet.

STOPP, stopp, stopp, jag har ju en adress och jag är ute på nätet....hur menar du?

Tänk dig följande. Du ringer till ditt egna växeltelefonist och ber denna koppla dig vidare till ditt sjukhus, där sitter en annan telefonist som kopplar dig vidare till en annan anknytning. Både du och den du ringt till kan prata med varandra. Det spelar ingen roll om den du ringt till börjar prata för du hör dem lika bra ändå. Både den du ringer till och du har varsitt internt direktnummer.

Ersätt nu din telefon med din dator, din telefonist med din internetupppkoppling. På andra sidan finns också en internetuppkoppling och en dator. Både du och den dator(webbsida/mailserver) som du ansluter till har egna interna direktnummer, men mellan telefonisterna (eller routrarna som det kallas på ITspråk) finns det så kallade publika IP nummer. Det är dessa publika nummer som börjar ta slut. Så du har ingenting att oroa dig för.

Hallå!!!!, jag är ju ansluten till nätet, då har jag väl en publik adress?

Ja, det har du. Men den delas ut av din leverantör som redan har köpt en hel binge med adresser. Så du har fortfarande inget att oroa dig för. MEN om du behöver en egen, helt egen IP adress och är villig att betala för den så då drabbas även du.

Men som tur är så behöver inte så många en egen adress, inte ens om du har en egen liten webb eller ftp server stående i garderoben.

Hemmanätverk på mitt vis

Om du gjort som 99.99% av alla hemmaanvändare så har du skaffat bredband, kopplat ihop alla burkar, kliat dig kraftfullt i huvudet samt svurit X antal gånger. Givetvis har du fått igång din dator men riktigt vad som hänt eller hur det gått till vet du inte och du bryr dig troligen inte heller.

Vad som hänt är att du accepterat alla inställningar som tillverkarna av dina burkar och din internetleverantör har tyckt varit bra. Minst support och minst frågor. Din Router (växeltelefonist) bestämmer troligen enväldigt vilken adress din dator eller dina datorer ska ha. Smidigt, enkelt och bekvämt. Men om ni är flera som delar på skrivare, nätverksanslutna hårddiskar, mediacenters så vill jag ändå bestämmt rekommendera att du fråntar din router möjligheten att sätta adresser efter eget gott-finnande.

Den funktion som du använder idag heter DHCP eller dynamisk IP. Vad du vill använda på dina delade resurser är fast IP.

Varför då?

Vi människor suger på att hålla reda på siffror, datorer är bra på det men vi suger. Värre ändå blir det om siffrorna inte är detsamma varje gång. Tänk dig att din kompis hade nytt telefonnummer varje gång du ringde. Givetvis har kompisen inte talat om för dig vilket det nya nummret är. Så funkar DHCP. Därför anser jag att du ska använda statiska adresser till resurser som flera använder. Nummret är då detsamma hela tiden. Du kan använda din dator och ansluta den där extra mappen och vara säker på att den finns kvar, varje gång du vill komma åt den.

Nog nu om detta, framöver kommer jag visa hur du ställer in fast ip på din dator både i windows och ubuntu.

Till nästa gång...

GAAHHHH

Microsoft....AMD.....Servicepack 3 tillsammans med en väns dator!!! Inte den bästa kombinationen för att behålla huvudet kallt och vänskapen intakt. För att uttrycka det milt så skulle jag nog avböjt redan när hon frågade om jag ville. Det började ju så enkelt, skulle bara se till att hon kunde ansluta via WPA, för det behövdes en liten uppgradering. Servicepack 2 skickades på, ESET Nod 32 likaså. Sen ville Microsoft att Servicepack 3 skulle installeras. -Jo visst, shoot, sa jag. Nu har jag suttit i tre timmar och med hjälp av Microsofts egna KB försökt avinstallera detta h-lvete som inte fungerar på en AMD CPU. Troligen har reparationsverkstaden lagt på en version för en Intel CPU vid reparationen när det skulle vara en AMD. Tack så mycket!

På grund av detta sitter jag nu här med ont i magen för att behöva tala om för henne att det sk*tigt sig med hennes efterlängtade dator.

Senare - Lasse funderar

Nej, jag vill inte behöva betala för att min dator ska bli slöare.

Om du är en användare av datorer har du förr eller senare antingen märkt eller blivit tillsagd att din dator behöver graderas upp. Program du är van att använda har uppgraderats så mycket att maskinen inte hänger med. Allt går sakta som i slowmotion.
Du som spelar grafikintensiva spel, renderar filmer eller använder maskinen till annat som kräver mycket hårdvara kan slappna av nu för detta gäller egentligen inte dig eller din dator, men om du liksom miljoner andra användare bara använder burken för att surfa, maila, skriva eller kalylera bör läsa vidare.

I mitt jobb ingår som en naturlig del datorer och dess användning. Men det ingår också att finna bästa lösningarna till lägsta kostnad. Det har gjort att jag börjat fundera över vad hårdvaran egentligen gör, hur mycket el den drar och om det går att göra på något smartare sätt. Och det jag funnit är så pass intressant att jag vill dela med mig av det.

Jag har själv varit slav under oräknerliga uppgraderingar, både av program och datorer. Ingen av dessa gånger har det egentligen inte funnits ett behov av att datorn skall ha gått fortare. Jag kan inte trycka snabbare på tangentbordet så där har inte kravet kommit ifrån. Det har uppstått i samband med uppgraderingar av operativsystemen och deras servicepack. För varje ny uppdatering har maskinen krävt mer och mer kraft för att göra det den tidigare gjorde utan ansträngning. Inte nog med att den går sämre, jag har haft det tvivelaktiga nöjet att betala för att försämra min dator också.

Hur gör man då för att bryta denna cirkel? Går det överhuvudtaget att göra?

Jo, det går att använda en dator med acceptabel hastighet. Det går att undvika alla dessa återkommande uppdateringar. Och det kostar dig troligen inte ett enda öre.

Detta inlägg skrev jag användandes en gammal 500 MHz dator med 512 MB minne. En hårddisk på hela 10Gb är monterad och den är långt i från full.
Datorn startar på 20 sekunder, virus är inget jag bekymrar mig över när jag är ute på nätet. Skulle jag köpa en liknande dator idag skulle den inte kosta mig mer än en 500:ing.
Ändå har jag full tillgång till ordbehandlare, kalkyl, mail, internet, bildbehandling, multimedia, film, kamera, chatprogram etc. etc. Ja, egentligen saknar jag just ingenting.

Allt jag gjort är att hitta ett operativsystem som passar till min hårdvara. I detta fall heter systemet Puppy-linux. Men det kunde lika väl ha hetat något annat. Men det viktiga är att jag vänt på hela steken och inte valt dator efter vad någon programvarutillverkare tycker att jag ska ha. Det kallas för Open Source.
Nu vet jag att du kanske tillhör dem som säger att det inte är något för dig, att det är för svårt eller rent av att programmen inte håller rätt kvalitet.
Om du benhårt tror på det själv så skall inte jag propagera för något du inte tror på. Men om du har det minsta tvivel, läs vidare.

Open Source, vad är det?
Det är programvara som utvecklas av entusiaster för andra entusiaster och vanliga användare.

Varför?
Troligen beror det på att många idag inte längre accepterar att bli styrd av andra när det gäller vad de får eller kan göra på sina egna datorer samtidigt som de måste betala för ofärdiga lösningar som de heller inte har rätt att rätta. Intresse och frustration är vad som driver eller startade många av dessa utvecklare.


Hur ska jag göra då?

Du kan börja väldigt enkelt. Ladda hem gratis alternativ till dina vanliga program till att börja med.

• Thunderbird istället för outlook.
• Firefox istället för Explorer
• Abiword istället för en enkel ordbehandlare.
• Open Office istället för Microsoft office
• Gnumeric istället för Excel.
• Pidgin istället för MSN
• Gimp istället för Photoshop.

Listan kan göras mycket längre men detta är en bra start att lära känna alternativa programvaror. Dessa program kostar exakt 0 Kr styck. Du behöver heller inte binda upp dig för någonting, alla dessa kan dela filer och dokument gjorda av dina gamla program. Du har inget att förlora eller riskera.

Vill du gå längre än så här i din strävan att återkräva din rätt till datasjälvstyre så kan du läsa kommande inlägg här på Lasse_Funderar. Jag kommer att presentera de olika varianterna av Linux som jag själv har lekt med eller använder i skarpt läge. Har du något önskemål om någon speciell programvara eller dist så är du väl kommen med förslag så kanske jag hinner testa och skriva om det framöver.

/Till nästa gång.

VPN forts.

Det är lustigt, men just som man tror sig förlorad i oförståliga förkortningar och allt ser som allra mest kört ut, då börjar saker och ting att fungera. Bara utav sig själv. Utan någon annan anledning än att driva mig till vansinne kan det tyckas.
I mitt tidigare inlägg svor jag eder över just detta med VPN. Vilket bara är en snoffsig förkortning för att säker koppla ihop flera nätverk med varandra. I mitt fall ville jag koppla ihop en server på andra sidan jorden med den på jobbet. Dagen efter inlägget publicerats började saker och ting att fungera som avsett. Automagiskt, jag föraktar det uttrycket men i just detta fall är det relevant. Det skedde automatiskt utan min inblandning och som av magi fungerade det också.
Efter det hade jag inga som helst problem att sätta upp fler VPN linor. Törs egentligen inte fundera på vad som hände med risk för att det skall upphöra.

Gamla datorer och snabba operativ.

På jobbet står jag med ett system av CNC maskiner som jag vill koppla samman med en Ubuntu NFS server. Skälet är att operatörerna skall kunna tanka ur och ladda ned körprogram till sin CNC maskin från sin operatörsplats, det andra skälet är att den nuvarande lösningen egentligen passerat bäst före datum med flera år. Hela systemet är beroende av att en dator från 1800 kallt med Win 98 fungerar.
Så beväpnad med en hel del erfarenhet från seriella styrsystem och en webbläsare angrep jag problemet.
Att sänka kostnaderna var ett självklart mål. Både licenser och hårdvara har en tendens att gräva ganska djupa hål i kassakistorna så det var inte intressant att uppgradera enligt leverantörens givna förslag. De ville ha 70' för att uppgradera.
Men efter lite surfande och funderande började konturerna av en möjlig lösning skönjas. Begagnade datorer för en trehundring, linux och open source skulle kunna fungera.
Datorer letades upp från Onceagain.se, easy-DNS som applikationsprogram laddades hem och installerades i en virtuell maskin på min kontorsdator för test.
easyDNC verkade fungera ypperligt, enkel gränssnitt, dra och släpp. Snabbt och automatiserat uppkopplingsförfarande på seriesidan.
Sen gick det några veckor innan datorerna anlände, men när de gjorde det dröjde det ca 4 sekunder innan jag insåg att vald Linuxvariant var på tok för resurskrävande. Det finns skäl till varför maskinerna inte kostade mer än 300 kr styck. 400 MHz, 192 MB RAM och 10G hårddisk.

Men efter ytterligare lite efterforskningar och testande i virtuellmiljö hamnade PuppyLinux på maskinerna. Vilket lyft. Systemet kör i cirklar runt vilken modern Windowsburk som helst. 15 sekunder från start till spelklart system.

Nu återstår att testa systemet i drift också men det kommer att ske först nästa vecka. Men intressant tycker jag att det är.

/Till nästa gång